Spel har alltid varit en stor del av mitt liv. Det började med Nintendo 8-bit och Gameboy i början av 90-talet, något år senare fick jag en Amiga 500 och lyckades senare få fatt i en Super Nintendo genom att sälja jultidningar. Datorer fanns också med tidigt och jag har fått använda 8086, 386, 486 och så vidare, under hela uppväxten följde jag spelutvecklingen.
Spel till konsol var dyra och jag hade inte så många, man fick alltid vänta tills det var jul eller födelsedag för att få tag i något nytt spel. Tur som var så har jag alltid haft spelintresserade vänner så ofta bytte och lånade man spel. Annat var det när man spelade med datorn eller Amigan då det kopierades hejvilt och piratades utan pardon.
Spelandet fortsatte även in i vuxenlivet men då pengar började rulla in så blev istället tiden till att spela problemet. Då jag ville hänga med i allt som fanns och släpptes så satt jag till slut med en konsol av varje samt en speldator fullproppad med spel. Jag startade och provade mycket men fastnade nästan aldrig för något, utbudet blev övermäktigt.
Det jag alltid kommit tillbaka till är dock de gamla spelen, klassikerna man spelat förr. Detta har med tiden bara blivit mer och mer lockande, nu är det svårt att se tjusningen längre med nya spel. Nog för att det släpps mycket bra nuförtiden, speciellt från indie-segmentet av spelutvecklare men det är svårt att hänga med.
Jag kanske börjar bli gammal.
När jag nu börjat intressera mig mer för retrospelande som det kallas så har jag även fått lust till att skriva om intresset. Kanske för att få mer ut av mitt fortsatta spelande? Ett mervärde då jag även har ett intresse av spelhistoria? Meningssökande? Tål att funderas på. Men antagligen för att jag saknar att sitta på vardagsrumsgolvet och diskutera spelet på TV:n tillsammans med mina barndomsvänner.
Hur som helst så är det vad den här sidan handlar om, håll till godo eller inte.
Leave a comment